Ludvika nästa.
Uppkliven, med som vanligt en jävla halsont. Funderade starkt på att ringa läkarstationen i morse, men insåg att det aldrig skulle funka tidsmässigt. Skitsamma, Fru A lär väl skrämma skiten upp i halsen på när vi ska demonstrativt snigla neröver, och skit kanske lindrar värken...

Spanien visade mästartakter, och jag vill se det landslag som hade klarat av dem igår. Ronny hälsade på och det var kul med en minnenas kavalkad (även om det mest var mina minnen).

Nej, nu är det dags att äta så att man har något att få problem med magen av, min vana trogen. Tjo å tjimm, eller vad de nu säger i bonnlandet dit vi ska.