Rapport från snorfloden.
När väl hostan börjar avta (vilket är tur då hela vägen från svalg till lunglob är skinnflådd), rinner näsan något helt otroligt. Men det är inte konstigt då hela skallen tycks vara sprängfylld av något som vill ut. Sömn i längre perioder är inte att tänka på då man vaknar ideligen av endera andnöd eller av en hostattack. Febern verkar alla fall ha försvunnit eller så har den i alla fall minskat kraftigt. Även ledvärken är på utgång ur kroppen så man börjar känna sig som tillhörande människoaporna, om än någon med Rudolfs näsa...

I morse så ringde de från Köks-Johan för att kolla att det gick bra med värmepumpen. Det är sådant man kallar service!

Vissa har energi i alla fall. Två blåmesar håller på att driva mig till vansinne när de försöker picka bort fogskum från fönstret i TV-rummet. Jag har försökt skrämmas och t.o.m. spruta vatten på dem men närå, de ger sig inte!

Såg igår på de sista avsnitten av Damernas detektivbyrå. Man får hoppas på en fortsättning då det finns flera böcker kvar att filmatisera. Miljön är intressant och skådespelarna är riktigt bra. Jag kan inte förstå att både Mma Ramotswe och Mma Makutsi spelas av amerikanskor.
"Ja, han blåser i sin egen trumpet, men han har en trumpet att blåsa i". Underbart!

Börjar få lappsjuka även om Olle med sällskap tittade in igår. Det kryper i kroppen och jag måste hitta på något innan jag blir tokig.

Tutankhanon sa körledaren.

Ps. Påtal om Mma Ramotswe, Jill Scott som spelar henne kan även annat: http://www.youtube.com/watch?v=zAAV8EWrLXw