Problemen fortsätter att hopa sig.
Det är tydligt att oflytet vägra släppa sitt grepp. Försäkringskassan har inte fått in "rätt" intyg från min läkare sedan augusti. Det innebär i klartext, INGA pengar. När väl intyget kommer in, fortsätter inbetalningarna som tydligen inte kan ske retroaktivt. M.a.o. so kan jag förlora uppåt 6 tusen spänn. Någon som vill göra vågen? Min handledare på FK sa att hon skickat informationen, men det visade sig att hon bara sänt ett av två papper i brevet. Men, det är ju hon som får problem, nehej, inte det...

När jag i morse hade lämnat en åkare på den södra skitfabriken, så träffade jag Bod-Erik för första gången på åratal. Trevligt. Han hade även tips på ett extrajobb, hur man nu skall orka med det. Något måste ändå ske om utlandstrippen inte skall bli ett ekonomiskt fiasko. Fan vad tröttsamt motigt det måste vara hela tiden.

Jag skall avsluta med två klarlägganden:

När någon efter år som vakt, med allt vad det innebär, kan på sin fritid hjälpa en utslagen fyllskalle på en parkbänk att ta sig hem, då förtjänar man respekt.

När en dotter kan ge sin far stöd och förståelse, trots att han knappast kan kallas världens bästa pappa, så förtjänar hon stor respekt.

Torsdag.
En sak kan jag säga: Det är inte lätt att efter 12 år att "gå in i hetluften igen". Idioter växer tydligen på trän. Att jag dessutom skulle se TIK förlora var väl solklart.

Jag har insett en sak i alla fall, och det är att det finns två idoler: Min dotter o Mr C.
Förklaring kommer....

Onsdag.
Att jobba eftermiddag i två veckor, må vara bra för vissa, men jag får fan inget gjort.

Är väldigt öl-sugen och funderar på att hitta på något ikväll, vi får väl se.

Avslutar ett rekordkort inlägg med en insändare av vikt (alla fall för mig):

Jag har länge insett och påpekat problemet om hur unga män mår idag. Tyvärr är man ensam. Det faktum att unga män och pojkar klarar skolan allt sämre och att självmordsstatistiken toppas av dessa, bryr sig inte etablissemanget om ett dyft.

Jag har även många gånger varnat för de unga män, som allt mer känner sig fjärmade och utanför samhället. Detta gäller för alla de som legat bakom de senaste årens massakrer i USA och Finland.

Det går inte att fortsätta att ignorera pojkar som mår dåligt och "faller ur ramen", då vi snart har tusentals unga män i Sverige som bara väntar på att få utkräva sin hämnd på samhället.
Agera politiker, innan de gör det...

Vedermödor.
Det svarta molnet vägrar att ge sig. Man börjar faktiskt undra vad det är frågan om. När banken tog nästan två papp för att skriva över lagfarten på mig (och det var tvunget att betalas på en gång) höll jag på att få slag. Nu blir det hårt innan lön.

Fönstren på övervåningen är nu alla färdigmålade. Hade en filmkamera varit med när jag satt in de sista, så hade det garanterat blivit en poppis grej på Youtube. Jag lovar att akrobatiken och jävelskapet höll hög nivå.

På tala om jävelskap, så tror jag denna säsong blir ett mörker för både TIK och United. Såg Fergusons mannar igår, och trots Ronaldos efterlängtade inhopp så grinade oturen dem i ansikte från början till slut. När det gäller Timrå så får vi en fin värdemätare ikväll med tanke på hur HV såg ut mot frölunda. Jag har tyvärr onda föraningar...

Nu är det dags att masa sig till jobbet och fortsätta med ombyggnaden av butiken/lagret. Måtte värken i armarna ge sig.

Till sist: Innan matchen så dök Dalkarln upp och hälsade på. Det blev en del snack om Thailand av naturliga orsaker. Trevligt som fan var det. Ett ljus i mörkret, molnhelvete!

Mediaidioter.
Det är skrämmande att se när det unga gardet inom politik skall intervjuas av det nya gardet inom media. De är inte bara alla självupptagna stockholmsbratts, de är även jävligt korkade. Nivå'n är samma som på bussen när man hör ungdomar snacka om ditt och datt: Öööhm,va, men duråå, öhm, men jag ärju bäst, vadå? Framtidens makthavare, det var fan bättre förr.

Helgen blev underhållande. Först i Soumensta hos Däcket på fredagen med Gynther, sedan lördagen hos Tucken med Frk A, Frk M och Elvis. Ingen utgång som planerat, och tur var väl det efter mitsureparationen (3 papp). Detta rep som Olle fick jobba oerhört med. Tack och åter tack.

Skall ut på travet på fredag med jobbet, det tyska pumpföretaget bjuder. Man får väl trycka i sig en del då. Samma kväll så ska Lobben & Co ut på stan. Man får väl rycka en handväska så man kan hänga på (stjäla en handväska så man får pengar alltså, inte ha den på sig).

Gonatt.

Tisdag, igen!
Börjar bli en vana att orka skriva något på just tisdagar. Tja, något skall man väl ha den här dagen till också.

Börjar så smått få lite ordning i kaoset, men möbleringen får vänta då Mitsun har visat sig på sin sämsta sida. Ingen på jobbet (erfarna mekare) har varit med om något liknande. Hjulnavet sitter fast och INGET tycks ändra på den saken. Allehande verktyg och även ubervåld har inte hjälpt. Olle ska kolla på skiten i morgon, så håll de få tummar ni har.

Fönstermålningen får vänta när vädret är som det är. Det hade väl varit lite bättre om man kunnat stängt sovrumsdörren (trappfönstret utanför är bara myggnätat). Men när man nu vant kattkräken med att ligga i sängen så vaknar man fan med rimfrost i skägget.

Funderar på att ta den gamla runda bordskivan från källaren och sätta på underredet från skitbordet jag köpte för 150 kr hos de som hjälper Erik (måste vara synd om honom). Det passar väl lite att ha ett runt bord hos en slagen riddare...

September är här.
Säga vad man vill om denna höstmånad, men den har en viss charm om man inte bryr sig om att man blir blöt. Åkte med en klippare 6 mil in i landet och sveptes in i en nästan overklig trollstämning. Fukt, dimma och bedövande vackert. Snart en helt glömd del av Sverige, tragiskt.

Kattorna sjunger i saknadskör dygnet runt. Man har nästan lust att göra detsamma, men vad hjälper det. Jag börjar i alla fall få lite ordning i kaoset. Musikrummet är nu i sanning ett musikrum och inte mycket annat. Har varit runt som en skottspole på alla loppis/begagnatställen som finns med magert resultat. Fyndlagret är f.ö. norra Europas mest missvisande namn...

Väntar nu på bättre väder så att fönstren kan färdigställas. Älskade E skall hjälpa mig om hon inte jobbar. Det är bra då hon inte tillhör dem som vill att jag ramlar ut från andra våningen...